Författararkiv: admin

Varför leva i nuet? Och om nuets koppling till naturen.

.

Två skäl att vara mer i nuet:

1) Det finns vetenskapliga belägg för att nuet ger frid. Exempelvis visar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Science att människan känner sig mer tillfreds när den upplever nuet, än när tankarna flackar iväg. Ett annat exempel är hjärnforskaren Dr Jill Bolte Taylors egna upplevelse av den kraft och frid som frigörs när de egna tankarna kopplas bort. Hennes upplevelse baseras på att delar av hennes vänstra hjärnhalva – som bland annat stod för funktionen att låta tankarna flacka iväg – slutade fungera. (läs hennes bok “Min Stroke”, se en föreläsning av Dr Jill Bolte Taylor, eller lyssna på fyra intressanta intervjuer med henne)

2) Det finns en lång andlig tradition inom de flesta religioner, som vilar på att tankarna (sinnet) måste stillas för att människan ska kunna finna “Gud”, “Nirvana” och liknande. Genom att traditionen är så pass utbredd – oberoende av religion – är det mycket rimligt att anta att den faktiskt har en saklig grund.

.

Hur kan jag vara närvarande i nuet?

Det kräver viss inlärning. Och ska inte förväxlas med att “leva i nuet och strunta i konsekvenserna”. En bok kan därför vara en bra start. Själv tilltalas jag av boken “Lev livet fullt ut i praktiken” av Eckhart Tolle. Den är kortfattad, avstressande och insiktsfull, och frånkopplad från dogma och pekpinnar. Men det finns säkert flera andra böcker inom genren “mindfulness” som funkar lika bra eller ännu bättre.

.

Nuet och naturen

I skog och mark dominerar sinnesintryck som hanteras med spontan uppmärksamhet, vilket gör att det är extra lätt att i naturen känna sig fullt närvarande i nuet. Mer om detta skriver exempelvis naturvårdsverket i sin skrift “Naturen som kraftkälla“.

Hur man upprätthåller livet på planeten

Att värna livet på jorden är inte svårare än att agera utifrån fyra enkla “systemvillkor”:

  1. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen.
  2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen.
  3. Förhindra undanträngning av natur med fysiska metoder.
  4. Tillgodose alla människors basbehov.

I princip behöver man inte veta mer. Det viktiga är istället omsätta teorin i praktik. Dvs att var och en agerar utifrån dessa villkor. Rent konkret handlar det om att t.ex använda förnyelsebara resurser, hushålla med resurser, värna planetens biologiska produktionsförmåga (behålla och skapa livskraftiga ekosystem), och att värna människan.

Tänket bakom systemvillkoren kommer från ett gediget samarbete mellan forskare världen över. En utförligare beskrivning finns Karl-Henrik Robérts moderna klassiker “Den Naturliga Utmaningen” (som rekommenderas som fördjupning kring principerna för ett uthålligt samhälle, samt också är en bra bok för att få inblick i 1990-talets omfattande optimism kring att kunna lösa miljöproblemen).

Naturen och själens stillhet

Att komma bort från civilisationens brus ger människan en chans att höra de små, små viskningarna – de detaljer om sin varelse som inte är oväsentliga. Jag skulle kunna skriva mycket om just detta, men nöjer mig här med att konstatera att stillheten i naturen har använts för att underlätta meditation och bön i de flesta av världens religioner, och att naturvistelse numera också har en vetenskapligt bevisat positiv effekt på människan.

Uppmärksamma gärna den kraftfulla tystnad som fortfarande finns på vissa håll i vårt land. Ta på dig varma kläder, ta med en bit mat och åk ut och upplev tystnaden med din fulla närvaro!

Förutsättningar: ta en karta och välj ett obebott område där avståndet till närmaste stora väg eller järnväg är 3-4km. Sök gärna upp en sjö, myr eller hyggeskant, så att du har skog i ryggen och utsikt mot ett landskap eller en horisont. Gör det bekvämt, var närvarande, och börja lyssna!

(PS. en Sverigekarta som visar områden som har stor potential för tystnad kommer förhoppningsvis inom kort på denna sida)

Strunta i naturen?

Varför kosta på sig naturvård? Spara skalbaggar och svamp och göra reservat?

Mitt svar: Människan behöver många av planetens ekosystemtjänster. T.ex. rent vatten, frisk luft, och giftfri mat för att nämna några saker som ekosystemen fixar. Biologisk mångfald är en garanti för att det finns flera “hjärtan” som slår för oss. När planeten förlorar biologisk mångfald, försvinner ett hjärta här och där. Och det är klart att förlusten av ett hjärta inte gör så stor skada om det finns 10 andra att välja på. Men eftersom människan tyvärr försämrar den biologiska mångfalden – ganska rejält – mest hela tiden, borde nog den inte dör av det, kunna kosta på sig att rädda sina hjärtan, eller kanske till och med skapa några nya. Med andra ord: arbeta med naturvård!

Blommor och bär

Det moderna norrländska landskapet är utarmat på blommande träd och örter.

-Än sen då? säger Olle.

-Humlor och bin, och andra pollinerande insekterna, har de svårt just nu, svarar jag. Det var helt klar bättre förr, för dem. Vilket är synd för oss också. Skördarna av bär och frukt är nämligen sämre. Och jag är verkligen en som gillar tanken på att äta frukt som vuxit runt knuten.

-Klart att jag saknat blåbären och hjortronen i år, men det finns väl inte mycket jag kan göra åt det?

-Du kan faktisk göra en hel del. Har du trädgård, kan du börja med att plantera vårblommande träd och se till att det finns bra blommor resten av säsongen också. Och har du skog, ska du helt klart se till att märka ut och röja fram dina sälgar, rönnar och häggar. Särskilt sälgen är viktig. Den växer upp till vackra tidigblommande träd.

-Det var ju en hel del!

-Javisst, och är du dessutom köttätare, välj då för all del lokalproducerat naturbeteskött. En välvårdad betesmark har massor med olika arter av örter och blommor.

Nordsvensk

Macke

Macke hade jag förmånen att lära känna under ca 10 år. Starkaste minnet är från den sommarkväll som vi slog hö tillsammans. Med slåttermaskinen eller i djupsnön, då fanns det minsann både kraft och vilja i den hästen.

Naturvård som funkar

Kjell från företaget Fiskmiljö i Nilivaara delar med sig av sin 20-åriga erfarenhet av lekbottenrestaurering. Här vid en nyanlagd lekbotten. Vi höll till i Rickleån och ett biflöde, och byggde totalt 7 nya lekbottnar.

Under en helg har jag nu lärt mig grunderna för att anlägga lekbottnar för öring i bäckar och älvar. Det handlar i princip om att ge plåster på såren till vattendrag efter de skador som flottning orsakat.

Nästan alla vattendrag är skadade av flottning – ibland lite – men oftast kraftigt som följd av regelrätta kanaliseringar med hjälp bandtraktor eller grävmaskin.

Att bara förbättra själva vattnet är därför ofta inte tillräckligt. Lekbottenåterställning är till och med ofta är viktigare än att kalka i sura vattendrag, eftersom öring inte är en särskilt försurningskänslig fisk.

Hartijokkimetoden är bevisat mycket effektiv: De rätt anlagda bottnarna står emot erosion, är mycket lockande för den lekmogna fisken och förbättrar dramatiskt överlevnaden för både ägg och yngel. Metoden är dessutom inte särkilt dyr genom att den sker manuellt och ofta med ideell arbetskraft.

Några viktiga saker som jag fick med mig från utbildningen:
-var noggrann så att bottnen håller i en livstid istället för ett år. Ta hjälp av proffs om så behövs!
-tänk på att resultaten i form av t.ex. återvändande havsöring tar flera år och ibland mer än så.
-anlägg vid lågflöde. Bottnen får aldrig torka ut eller bottenfrysa,
-anlägg där det går att gräva upp rätt sorts grus (optimal diameter är ca: 1-5 cm)
-se till att vattenhastigheten är lagom, dvs tillräcklig, men inte heller för snabb.
-anlägg bottnen i närheten platser där årsyngel (0+) förekommer. Elfiska efter förekomst snarare än täthet för där årsyngel förekommer finns också en närliggande lekplats – som i de flesta fall kan förbättras dramatiskt.
-vattendrag med mycket näckmossa i forsarna ger extra bra skydd för yngel
-anlägg bottnarna i forsens övre del eller forsnacke, som nedströms har grunda utrymmen med sten och mossa för de nykläckta ynglen.
-när ett nytt vattendrag ska åtgärdas, börja smått och utvärdera resultaten. Med rätt kunskap kan man lätt se om lekplatsen har använts eller inte, och om vattendraget har speciella förutsättningar som kräver modifieringar av metoden.

Läs mer om lekbottenåterställing i handboken “Ekologisk restaurering av vattendrag” (sidorna 197-213)