Kategoriarkiv: kulturen

Klimatmötet i Paris

Det känns inte helt lätt att vara vetenskapligt skolad när det i klimatdebatten verkar finnas så mycket som vi måste “våga tro” på — fast det där som vi förväntas tro på är osannolikt, och inte sällan även förutsätter att vi kommer att kunna bryta mot naturlagarna i framtiden. Systemtänkaren Richard Heinberg har gjort följande välgrundade kommentar på Parismötet. Läsvärt inte minst för dem som tycker att det är lätt att våga tro. 

 

Är mänskligheten på väg mot game over? Nej, troligen inte.

För den som lyckats skaka av sig de så kallade “klimatförnekarnas” vetenskapsförvrängning (här är en manual för den som ännu inte lyckats), öppnar sig inte sällan en ny värld av insikter, inklusive hotfulla framtidsutsikter. Ja, en hel värld är det, som är nästan lika svår att navigera genom som klimatförnekarnas värld. Mitt syfte med detta inlägg är inte att systematisera den världen, utan främst att sätta upp en liten varningsflagga för vad som finns i ett av hörnen: nämligen så kallade klimatalarmister, vars budskap är att mänskligheten går mot game over väldigt snart. En av frontfigurerna är en vältalig och meriterad professor, som på senare tid fått stort genomslag för sina övertygande resonemang om NTE (Near Term Extinction). Men, men, men, allt tyder på att han har hamnat på villovägar, vilket på ett bra sätt presenteras i en välgjord sändning från the radio ecoshock show. Lyssna gärna på den sändningen om du har råkat bli klimatalarmist!

OBS! Bara för att jag inte är alarmist, är jag inte heller klimatförnekare. Nej, långt ifrån, utan snarare då en vanlig forskartyp, som ser ganska stora risker för framtida generationer på grund av klimatförändringar, resursbrister m.m. Att den globala populationen av människor inom så där ett par hundra år kan vara tillbaka på en miljard, eller ännu mindre, är faktiskt en rimlig prognos även om världen bara blir en aning svårare att uppehålla sig i.

Kan vi sköta odlingsjorden?

Det var intressant att läsa i tidskriften Science att tidigare civilisationers fall troligen berott på att jordens bördighet successivt minskade, till dess att jordarna var urlakade och “trötta”. Gäller det också oss?  Dvs, urlakar också vi våra jordar? Ja, säger författarna. Och den som är observant kan se det med egna ögon i vattendragen som rinner genom jordbruksområdena (även Svenska). Dessa vatten har höga halter näring som lakas från jorden (och det är inte bara kväve och fosfor). Man ser också oftast odlingsjord som eroderats och lösts upp i vattnet i form av så kallat suspenderat material.

Läs mer: M. C. Scholes, R. J. Scholes. Dust Unto Dust. Science, 2013; 342 (6158): 565 DOI: 10.1126/science.1244579

Betesdjur stoppar jordflykten

Jordflykt och ökenspridning på världens grässlätter är oroväckande skeenden som gör att floder torkar ut, matproduktionen minskar och koldioxidhalten i atmosfären ökar. Därför var det intressant att höra att öknarna på de forna grässlätterna kan fås att grönska igen, inte genom att minska betestrycket, utan tvärt om att öka betestrycket, i en planerad betesdrift. Den kritik som har getts mot den specifika metod som presenteras i filmen, är att den har framställts som den enda fungerande, när det i själva verket också finns andra metoder (med betesdjur) som ger liknande positiva effekter. Men det är ju en detalj. Det revolutionerande poängen är hur som helst öknar åter grönskar tack vare större hjordar av betesdjur! Att bäckar och floder kommer tillbaka beror på att beteslandskapet kan ge stor infiltration av regn i förhållande till avdunstning, vilket leder till att grundvattenbildningen ökar.

Kyrksjön

Bygdeåborna hade sjöutsikt fram till början av 1800-talet. Och när Storbäcken har ovanligt högt flöde återtar den torrlagda sjön – Kyrksjön – delar av sina tidigare marker. (foto av Jan Åberg den 27 april 2012)

I Bygdeå kallas Storbäcken för Kanalen. Kanalen genom Kyrksjön grävdes på 1800-talet, och i höjd med Bygdeås sydligaste delar vid Berget låg sjöutloppet. Där finns tydliga spår av hur bergklacken i sjöutloppet har sprängts bort.

Kyrksjön avsnördes från havet troligen redan i slutet av 1500-talet och hann vara en sjö i ca 200 år innan man började utdikningen. Vid tiden för Bygdeå kyrkas uppförande på 1400-talet åkte man båt från havet och upp till kyrkan, men på 1700-talet kunde man bara ta sig till Dalkarlså by.

 

Utsnitt av karta från år 1761 som visar att Kyrksjön vid den tiden var en sjö som avsnörts från havet. Lägg också märke till att betesmarkerna vid Kyrksjön medförde de flesta Bygdeåbor hade äkta sjöutsikt på den tiden.

 

Källor:

– landhöjningsmodell över Bygdeå via http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html

– kartan via http://historiskakartor.lantmateriet.se/

Hur man upprätthåller livet på planeten

Att värna livet på jorden är inte svårare än att agera utifrån fyra enkla “systemvillkor”:

  1. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen.
  2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen.
  3. Förhindra undanträngning av natur med fysiska metoder.
  4. Tillgodose alla människors basbehov.

I princip behöver man inte veta mer. Det viktiga är istället omsätta teorin i praktik. Dvs att var och en agerar utifrån dessa villkor. Rent konkret handlar det om att t.ex använda förnyelsebara resurser, hushålla med resurser, värna planetens biologiska produktionsförmåga (behålla och skapa ekosystemtjänster), och att värna människan.

Tänket bakom systemvillkoren kommer från ett gediget samarbete mellan forskare världen över. En utförligare beskrivning av villkoren finns t.ex. här. Eller i Karl-Henrik Robérts bok “Den Naturliga Utmaningen” (som rekommenderas varmt för den som vill fördjupa sig i principerna för ett uthålligt samhälle!)

Lyxfällan

I Europa är Svenskar är bland de fattigaste, om man tittar hur mycket pengar som finns på banken. Däremot bland de rikaste om man tittar på boendestandard och prylinnehav. Detta beror främst på att Svenskarna lånar massor av pengar. Min egen generation kan misstänkas vara allra värst fastklibbade i denna “lyxfälla”. Svenska barnfamiljer spenderar nämligen ca 50% mer pengar än sina föräldrar, trots att de är föräldrarna som äger större delen av alla tillgångar (Källa: Family living nr 1/2010).

Kim Wadström, ekonomijournalist med lång meritlista, menar att lyxfällan borde genomskådas av många fler, för att undvika nästa stora ekonomiska kris i Sverige. Våga prioritera inköpen efter inkomst, och inte efter lån är hennes tydliga råd. Och bygg inte din ekonomi på i-bästa-fall-scenariot.

“Frivillig enkelhet” är den trend som i dagsläget kan vara bra för oss som av slentrian försökt leva i samma “lyx” som föräldrarna. Webbsidor som kan vara värda ett besök är t.ex.

http://www.frivilligenkelhet.nu/
http://www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu/
http://zenhabits.net/
http://www.simpleliving.net/