Författararkiv: admin

Lyxfällan

I Europa är Svenskar är bland de fattigaste, om man tittar hur mycket pengar som finns på banken. Däremot bland de rikaste om man tittar på boendestandard och prylinnehav. Detta beror främst på att Svenskarna lånar massor av pengar. Min egen generation kan misstänkas vara allra värst fastklibbade i denna “lyxfälla”. Svenska barnfamiljer spenderar nämligen ca 50% mer pengar än sina föräldrar, trots att de är föräldrarna som äger större delen av alla tillgångar (Källa: Family living nr 1/2010).

Kim Wadström, ekonomijournalist med lång meritlista, menar att lyxfällan borde genomskådas av många fler, för att undvika nästa stora ekonomiska kris i Sverige. Våga prioritera inköpen efter inkomst, och inte efter lån är hennes tydliga råd. Och bygg inte din ekonomi på i-bästa-fall-scenariot.

“Frivillig enkelhet” är den trend som i dagsläget kan vara bra för oss som av slentrian försökt leva i samma “lyx” som föräldrarna. Webbsidor som kan vara värda ett besök är t.ex.

http://www.frivilligenkelhet.nu/
http://www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu/
http://zenhabits.net/
http://www.simpleliving.net/

Den perfekta föräldern är: – sig själv

Steven D. Levitt och Steven J. Dubner analyserar frågan om hur man blir den perfekta föräldern och konstaterar följande, apropå föräldrars tendens att aktivt styra barnens utveckling genom olika uppfostringstekniker:

“Sanningen är att sådan [uppfostrings-] teknik verkar vara starkt överskattad”

De menar att det istället spelar stor vad föräldrarna är, både genetiskt och kulturellt. Lika ger lika. T.ex. påverkas inte barns skolresultat av att de går i bättre skola eller att familjen är intakt eller ej. Däremot får föräldrar som gillar böcker barn som gillar böcker, medan föräldrar som inte gillar böcker, men ändå läser för sina barn varje dag inte kommer att få barn som gillar böcker, osv…

Alltså. Det genetiska får vi leva med att vi för vidare (och det är kanske inte så farligt eftersom vi faktiskt är goda av naturen). Resten av vad vi är får vi sedan antingen acceptera att vi för vidare eller så får vi förändra oss själva.

Att fokusera på att försöka förändra själva barnet är i alla fall i stort sett meningslöst enligt Levitts och Dubners resonemang.

Källor:
Resonemangen och forskningen som visar den stora betydelsen av vad vi är som föräldrar (och inte vad vi gör), redovisas i boken “Freakonomics” Steven D. Levitt och Steven J. Dubner. En bok som för övrigt även skingrar dimman kring många andra samhällsfenomen.

Att människan i grunden är god kan man övertyga sig om genom att t.ex. läsa Lasse Bergs bok, Gryning över Kalahari.

Intelligent = lättlurad?

“– Det är mycket lättare att trolla för intelligenta personer för deras reaktioner går att förutse. Barn kan vara svårast att lura för de har förmågan att titta helt irrationellt.”
(Charlie Caper i ett uttalande i DN Söndag 28/6-09)

Om han menar att det är lätt att trolla för vuxna som tror sig vara intelligenta, så tror jag att han har rätt i sak. Jag förstår dock inte hur det går till… … Har det möjligen något att göra med den åtråvärda erfarenheten (arbetslivserfarenhet, livserfarenhet, och liknande)?

Vill man se sanningen oftare kanske man oftare bör följa Paul Ardens uppmaning?:

“Vad du än tänker – tänk tvärtom”.
(= titeln på en av Ardens böcker)

Vilken kamera? – spelar inte så stor roll!

>Bara en liten påminnelse till alla som tycker sig behöva en bättre kamera för att skapa bättre bilder. Visst behövs en kamera, men märke, antalet megapixlar osv är i de flesta fall av underordnad betydelse för den som vill skapa god fotokonst. Det som istället verkligen betyder något är förmågan att veta hur kameran ska ställas in och riktas för att fånga de olika uttryck som finns i just ditt huvud när du ser världen. “Your camera doesn’t matter” har jag hört av fler än en duktigt fotograf: bland naturfotografer finns t.ex. Darwin Wiggett som ännu inte hittat någon kamera som gör honom till en bättre fotograf. Även naturfotografen Bruce Percy, betonar just att “Your camera doesn’t matter“.

Kameratestaren Ken Rockwell har också en sida med titeln “Your camera doesn’t matter”. Han resonerar ungefär så här: kameran betyder nästan ingenting eftersom det är allt det andra som har störst påverkan på resultatet. Börja därför med att lära dig utrustningen tills du kan den utan och innan och köp sällan nytt så att du slipper ödsla tid på att lära dig en ny kamera. Sedan är det bara att träna på det väsentliga, nämligen förmågan att se:

“…because it’s entirely an artist’s eye, patience and skill that makes an image and not his tools” (Ken Rockwell)

Att kameran har liten betydelse visar t.ex. gallerierna på följande länkar:

Wilson Tsoi – med kompaktkamera
Chase Jarvis – med mobilkamera

Därmed – dags att sluta surfa, ta fram kameran och börja se!

Kultur = hjärntvätt?

>Fick idag ett litet massmejl från Worldwatch institute (Christopher Flavin). De tankeväckande inledande frågorna vill jag gärna citera:

“Why do we spend billions on expensive products to keep us healthy, while consuming cheap processed foods that make us sick?

Why do we spend more time than ever plugged in to gadgets, and less time visiting with our friends?

Why do we put some animals in day care and others in factory farms, making “best friends” of the former and fast food of the latter?”

Värda att fundera på tycker jag. Flavins svar, som säkert kan diskuteras, var följande:

“IT’S OUR CULTURE.

Culture is the invisible force that molds our values, beliefs, thoughts, and behaviors. It is the force that makes everything we do seem natural. And while rarely discussed, culture is the single most important determinant of whether we as a society thrive long into the future, or-like maladapted civilizations before us, go extinct.”

Skäl att bo

  • Tillräckligt ljusa sommarnätter för att varje år kunna uppleva veckor utan mörker
  • Så pass ljusa vintrar att solen faktiskt går upp varje dag
  • Vintrar med snö, pulka, skidor, snökojor och snögubbar
  • Lagom varm sommar och lagom kall vinter
  • Nästan ändlösa bärmarker för hjortron, lingon, blåbär, vildhallon och tranbär
  • Tillsynes ändlösa skogar (eftersom skogsslätten är många kvadratmil)
  • Norrsken och oförstörda stjärnhimlar
  • Älgar, rådjur, björn, lo m.fl.
  • Flyttfåglar
  • Bottenviken
  • Vårbäckar
  • Höstisar

Kanske är det så att den Västerbottniska kustslätten välkomnar (och kanske även fostrar) invånare som är mångkunniga och blir erfarna av att anpassa sig till förändringar – inte bara i naturen utan också i livet.

Vit magi


Jag kan inte låta bli att ryckas med av magins fantastiska möjligheter i (barn) böcker som om t.ex. Harry Potter och Septimus Heap (för att nämna några). Jag skulle nog gärna prova på att ha en egen drake, en flygande båt, eller varför inte en allmänt god förmåga att veta hur jag skulle kunna rädda världen.

Min senaste riktigt spännande bok om magi har dock en förbluffande vardaglig titel, nämligen “Livet i familjen – om det viktiga samspelet”. I sagovärldarnas många hemliga arkiv för verklig vit magi, torde den vara hett eftertraktad, eftersom den avslöjar hemligheter som t.ex. hur man kan framhäva sina goda krafter, och hur man skyddar sig mot att förtära sig själv och andra med mörka krafter. Det är vidare en praktisk handledning i konsten lyfta sig själv och andra upp mot himlen, och hur man använder den vita magin för att rusta sina barn för världens bitterljuva verkligheter.

Jesper Juul, författaren, förenklar inte längre än vad som är möjligt; Och med utgångspunkt i att människor faktiskt inte är maskiner argumenterar han trovärdigt kring detta faktums konsekvenser: att varje människa faktiskt är unik och att det inte finns någon vit universalmagi som fungerar på människor. Eller mera vardagligt uttryckt: det finns inga så kallade metoder eller verktyg som är ofarliga för individen. Våld är ett exempel på ett universalverktyg som visserligen fungerar skrämmande effektivt, men som verkligen inte är ofarligt för den som råkar ut för det (och, vilket Jesper så tydligt ger exempel på, även förtär utövaren).

För den som vill interagera magiskt med sina medmänniskor, i synnerhet sådana som är nära och kära, kan jag inte annat än varm rekommendera Jesper Juuls “Livet i familjen – om det viktiga samspelet”.

Jag säger inte att det är en lättsmält bok. För det är den inte. Det kan man helt enkelt inte begära av en bok som berör den sortens magi. Den tålmodige utövaren kan dock förvänta sig att bli rikligt belönad, kanske så långt som flera generationer framåt.

Låga kusten

I Västerbottens mellanbygd finns låga kusten, med flacka barrskogar och en strandförkjutning som är unikt snabb. Här känner nästan alla till begreppet landhöjning, eftersom den märks. Bilden är från Dalkarlsåns mynning i Bygdefjärden. Foto: Jan Åberg

Höga kusten i mitten av Sverige visar på en liten yta spåren av 280 meter landhöjning på ca 10000 år. Detta är unikt och väl omskrivet genom världsarvs-statusen. Bara några tiotals mil norr om höga kusten ligger vad man skulle kunna kalla “låga kusten”: En flack barrskogsslätt med lika snabb landhöjning som i Ångermanland, men som genom sin flackhet har en unikt snabb strandförskjutning. Så snabbt ändrar sig strandens läge att folk i dessa trakter har fått Sveriges kanske mest utpräglad medvetenhet om landhöjning; Inte minst med tanke på problemet med att sommartugorna hamnar allt längre från stranden och att de gamla farlederna måste stakas om eller muddras.

Att låga kusten i Västerbotten är intressant även i ett globalt perspektiv har FN-organet UNESCO uppmärksammat genom att inkludera det flacka kvarkenområdet i Finland på världsarvslistan. Då den Västerbottninska kustslätten bjuder på liknande sevärdheter kan man också låta sig fascineras av den.

Svårigheten är dock att låga kusten saknar det som höga kusten och finska kvarken har: status. Därtill känner få till området, och plattheten gör att de eventuella vykorten saknar storslagna landskapselement (vilket för fotografen i och för sig kan vara en intressant utmaning).

Att mina hemtrakters egendomliga historia och dess platser saknar status och blånande berg hindrar dock inte mig att nämna några favoriter (bland många):

Bygdeå kyrkplats, som bebyggdes vid havet för mer än 500 år sedan. Klippan som kyrkan ligger på användes med all säkerhet som kaj den första tiden. Några hundra meter söder om kyrkan finns en nyare kaj som idag ändå ligger mitt inne i skogen flera kilometer från närmatse vettiga hamn .

Moränryggar (i form av de Geer moräner). Vid hav och på land som avlånga åsar av sand grus och sten; dessa är relativt tydliga landmärken över inlandsisens mäktiga isväggar som fanns här för bara 9000 år sedan. Låga kusten låg då på 250 meters djup i havet.

Landhöjningsmärken i Ratan. Visar snabbheten i landhöjningen. Dock inte den snabba strandförskjutningen. En bra start för nybörjaren…

Forngravar. I skogarna längs låga kusten, flera kilometer från havsranden, finns här och var bronsåldersgravar i form av stora stensättningar. Dessa antas ha legat vid havet när de byggdes, ungefär för 3500 år sedan.

Stenåldersboplatser. Ännu längre inåt land men fortfarande inom den relativt flacka barrskogsslätten finns otaliga spår av cirkelformade boplatser som legat vid vackra platser nära kusten, men också gärna med närhet till sjöar. Dessa spår är mer än 4000 år gamla och saknar numera oftast alla former av sjöutsikt, eftersom havet har dragit sig tillbaka och sjöarna blivit myrar.


Bronsåldersgrav strax väster om Gullmark, i närheten av Brändevägen. Foto: Jan Åberg