Jag kan inte låta bli att ryckas med av magins fantastiska möjligheter i (barn) böcker som om t.ex. Harry Potter och Septimus Heap (för att nämna några). Jag skulle nog gärna prova på att ha en egen drake, en flygande båt, eller varför inte en allmänt god förmåga att veta hur jag skulle kunna rädda världen.

Min senaste riktigt spännande bok om magi har dock en förbluffande vardaglig titel, nämligen “Livet i familjen – om det viktiga samspelet”. I sagovärldarnas många hemliga arkiv för verklig vit magi, torde den vara hett eftertraktad, eftersom den avslöjar hemligheter som t.ex. hur man kan framhäva sina goda krafter, och hur man skyddar sig mot att förtära sig själv och andra med mörka krafter. Det är vidare en praktisk handledning i konsten lyfta sig själv och andra upp mot himlen, och hur man använder den vita magin för att rusta sina barn för världens bitterljuva verkligheter.

Jesper Juul, författaren, förenklar inte längre än vad som är möjligt; Och med utgångspunkt i att människor faktiskt inte är maskiner argumenterar han trovärdigt kring detta faktums konsekvenser: att varje människa faktiskt är unik och att det inte finns någon vit universalmagi som fungerar på människor. Eller mera vardagligt uttryckt: det finns inga så kallade metoder eller verktyg som är ofarliga för individen. Våld är ett exempel på ett universalverktyg som visserligen fungerar skrämmande effektivt, men som verkligen inte är ofarligt för den som råkar ut för det (och, vilket Jesper så tydligt ger exempel på, även förtär utövaren).

För den som vill interagera magiskt med sina medmänniskor, i synnerhet sådana som är nära och kära, kan jag inte annat än varm rekommendera Jesper Juuls “Livet i familjen – om det viktiga samspelet”.

Jag säger inte att det är en lättsmält bok. För det är den inte. Det kan man helt enkelt inte begära av en bok som berör den sortens magi. Den tålmodige utövaren kan dock förvänta sig att bli rikligt belönad, kanske så långt som flera generationer framåt.