Christian Andersson-Åbergs väggristning från år 1798.
Det talas mest om klimatets förändringar inom hundra år. Som om år 2200 eller år 3000 vore alltför avlägset. Hundra år är ett långt liv in i framtiden, tusen år är bara tio.
En av mina förfäder ristade för drygt tvåhundra år sedan sina initialer i två ängslador på den Västerbottniska kustslätten. Han kunde omöjligt veta hur de kommande tvåhundra åren skulle utvecklas. Men samtidigt är det inte förvånande att hans ristnigar finns kvar eftersom tvåhundra år är en mycket kort period i naturens perspektiv.
Det faktum att IPCC:s klimatmodeller bara sträcker sig 100år framåt i tiden visar hur kortsiktigt människans perspektiv är. Den som vill förstå de fulla konsekvenserna av dagens koldioxidutsläpp måste titta lång framåt; Dilemmat är bara att det är något som vi inte kan göra särskilt bra.