Dalkarlsån

Under 1900-talet förändrades de mellersta och nedre delarna av Dalkarlsån från biologiskt rika vatten till vatten med återkommande fiskdöd och artfattiga ekosystem. Dalkarlsåns vattensystem är tyvärr en god representant för många mindre vattendrag längs Norrlandskusten. Påverkan är inte bara kopplad till surt regn, utan också till flottning, skogsbrukets vattenpåverkan, samt att myrmarker och åkermarker dikats.


(ny direktlänk 2017-03-15)

PROJEKT PÅ GÅNG MED KOPPLING TILL DALKARLSÅN

  • Undertecknad utför biotopkartering och inventering av lekområden för fisk kustmiljöer i Robertsfors kommun. Dalkarlsåns mynningsområde berörs delvis i den studien
  • Projektet “Kvarken-Flada” bedriver forskning om de mer än 500 “laguner” som finns längs Västerbottenskusten. Dalkarlsåmynningen kommer troligen att beröras.

PROJEKT UTFÖRDA MED KOPPLING DALKARLSÅN:

  • Ett 10-tal markägare längs Dalkarlsån gick ihop i ett projekt som syftade till att öka andelen värdefulla lövträd längs Dalkarlsån. Projektet har åtgärdat ca 90 hektar högproduktiv ravinskog längs ca 10km av Dalkarsåns mellersta lopp
  • Projektet “För Livskraftiga Småvatten i Kvarkenregionen” skapade fria vandringsvägar i Högforsån, och gav åtgärdsförslag för att förbättra kemin inom Högforsån (http://flisik.org/)

MÄTDATA (ännu ofullständig lista)

  • Mätningar: SMHI följer kontinuerligt vattenföringen i Dalkarlsån (i Dalkarlså by). http://vattenweb.smhi.se/
  • Robertsfors kommun, som släpper ut vatten från Bygdeå reningsverk, utför vattenkemisk provtagning i Dalkarsån 1 gång per år.
  • Fiskeriverket undersöker regelbundet Bjännsjön i Dalkarsåns översta lopp. Bjännsjön ingår i ett riksomfattande nätverk av sk trendsjöar.
  • Sveriges Lantbruksuniversitet har provtagit Västra Dalkarlsån under sk riksinventeringar av vattendrag.
  • Mina egna fortsatta mätningar av pH i Yttre Åkulla

FORSKNING OM DALKARLSÅN (open access)

TRETTON KÄNDA FISKARTER INOM AVRINNINGSOMRÅDET år 2011

provfiske = (p), muntlig uppgift = (m)

  1. Abborre (p) – troligen ganska vitt utbredd nuförtiden
  2. Gädda (p) – finns i nästan alla perenna vatten inom Dalkarlsåns avrinningområde.
  3. Mört (p) – finns i flera sjöar och i huvudfåran från havet och upp till åtminstone Yttre Åkulla.
  4. Gers (p) – nedre loppet och delar av biflödena
  5. Lake (p) – nedre loppet och delar av biflödena
  6. Elritsa (p) – åtminstone kring Sunduddforsen
  7. Bäcknejonöga (p) – i huvudfåran och de större biflödena
  8. Flodnejonöga (p) – potentiellt sett samma utbredning som bäcknejonöga
  9. Stensimpa (p) – övre loppen av Storbäcken och delar av Västra Dalkarlsån
  10. Öring (p) – svaga bestånd i delar av övre loppen och i stort sett ingen havsöring.
  11. Siklöja (m) –  åtminstone sporadiskt kring Sunduddforsen
  12. Harr (m) – åtminstone sporadiskt i Dalkarlså by
  13. Id (m) – leker i mynningen och en bit uppströms i Dalkarlså by

HUR VANDRAR FISKEN I DALKARLSÅN?

Fiskbestånden i Dalkarlsån och Bygdefärden är beroende av bra lekområden. Det gäller inte bara öring, som gillar en sällsynt sorts grus, utan också t.ex. gäddan som lägger ägg på översmämmade marker eller i grunda vikar. Att identifiera och ta hand om vattnen som förser Dalkarlsån med fiskyngel är därför en viktig första åtgärd för att förbättra fiskbestånden i Dalkarlsån.