Jag är nu med och utreder varför Högforsån är så sur. Och om det finns något som man kan göra åt saken. (För bakgrundsinformation, se sidan om pH-kemin i Dalkarlsån)

Första turen genom avrinningsområdet gav bland annat följande resultat:

I bild: Vatten som hämtades den 11 juli 2011, under lågflödet.

Platser som vattnet togs från:

Övre raden från vänster i bilden:

1) Litet tillflöde i avrinningsområdets högsta delar. Stillastående vatten, naturligt mörkfärgat av humus, pH ca 5.0.

2) Vänforssjöns utlopp. Solblekt sjövatten, pH ca 6,1.

3) Ca en km nedströms Vänforssjöns utlopp. Humus har tillförts. pH ca 5,95.

Nedre raden från vänster i bilden:

4) Kvarnfors, ytterligare humus har tillförts. pH ca 5,91.

5) Västervikssjöns sjösänkningskanal. Vattnet är starkt grumlat av metallutfällningar, och troligen påverkat av sur sulfatjord från den uttorkade sjöbottnen. Vattnet luktar järn/metall. pH är ca 5,15 och vattnet är troligen giftigt på grund av metallerna.

6) Högforsån i Högfors. Vattnet är starkt påverkat av grumligheten från sjösänkningskanalen. pH ca 5,6

Preliminära slutsatser som jag drar:

• Vänforssjön är grund och något sur, men vid detta tillfälle ändå klart beboelig för försurningskänsliga arter. Sur sulfatjord kan ha bildats på grund sjöns partiella sänkning. Och detta leder i så fall till extra starka surstötar vid högvatten.
• Vänforsbäcken från Vänforssjön till Kvarnfors försuras måttligt av humus, vilket kan förklara hela pH-sänkningen, under lågflödet.
• Den torrlagda Västervikssjöns vatten är mycket avvikande i färg och lukt och dessutom surt. Vattnet där bör därför analyseras närmare för att se vilka metaller som läcker ut i Högforsån och Dalkarlsån. .

Nästa högflöde i avrinningsområdet kan ger ytterligare information, och förändra slutsatserna.