Mäta pH


Att känna till koncentrationen av aktiva vätejoner (pH) i ett vatten är bra, men att mäta är inte tvärenkelt. Så här skulle man kunna sammanfatta saken: pH-mätaren är av mindre betydelse än pH-elektroden. Och elektroden är av mindre betydelse än utföraren.
Man kan också säga så här: en god musiker kan spela musik på nästan vilket instrument som helst.

 

Så, vad ska utföraren tänka på?

Fundera igenom vad det är du vill veta – vilken musik vill du höra. Lär sedan känna ditt instrument. Vilka toner kan du ta? Och hur ska instrumentet stämmas?

De flesta musiker hör när instrumentet är ostämt – och gör något åt det. Utföraren måste förstå när instrumentet är ostämt och kalibrera därefter. Kalibrering av pH-mätare görs mot standardvätskor som helst spänner över det intervall som mäts, oftast pH4 – pH7. Att kalibrera en gång räcker inte, eftersom alla elektroder har en tendens till ”drift” vilket betyder att de blir ostämda, ungefär som en gitarr eller ett piano som tappar sin stämning. Gitarrer av dålig kvalitet låter ofta sämre och behöver stämmas oftare, vilket också gäller pH-mätare. Musiken kan man dock spela ändå, bara man vet vad man gör. Själv lyssnar jag på mitt instrument före varje mätning.

Hur vet man om kalibreringskurvan är linjär mellan kalibreringspunkterna? Oftast vet man inte det, utan får anta att det är så, om man spelar solo. Att spela ihop med andra är däremot ett bra sätt att försäkra sig om att allt stämmer. Åk till någon som har en pH mätare och mät på båda. Visar båda samma är chansen större att kurvan är linjär. Eller skicka en serie prov till ett bra lab och jämför. Med mätare av hyfsad kvalitet är det nog sällan problem med linjäriteten.

Finns det CO2 i provet? Blir det små bubblor på burkens insida? I så fall ska analys ske så snart som möjligt och det ska inte röras om i provet i onödan. CO2 försvinner nämligen till atmosfären, vilket kan höja pH. Ett prov som står länge med lock kan däremot minska i pH på grund av att bakterier förbränner kol och bildar CO2 som löses i provet.

Lite INTE på mätarens eventuella ljudsignaler om att den är klar med mätningen. Lyssna istället noga och låt varje okänt prov ta så långt tid på sig att värdet är stabilt i åtminstone några minuter, rör sedan försiktigt om i provet och se om värdet återgår till samma värde. Kommer man tillbaka till samma värde ligger man oftast nära det korrekta värdet. Har du mätt vattnet tidigare och vet att stabilisering brukar gå snabbt, kanske  kanske du kan vänta lite kortare. Å andra sidan kan årsvariationen i vattenkemin vara mycket stor i vissa vattendrag.

Sedan kan det vara bra att känna till att temperaturen också spelar en avgörande roll. … …

Har mätaren inbyggd temperaturkompensering? Var sitter i så fall temperaturgivaren, och hur exakt mäter den? Finns det en risk att provet som mäts skiktar sig med avseende på temperatur så att temperaturgivaren känner en annan temperatur än elektroden? Om mätaren inte har inbyggd temperaturkompensering, värm då provet i vattenbad och mät provet vid 25 grader. Eller korrigera för temperaturen manuellt.

PS: För de tillämpningar som kräver noggrannhet på tre decimaler vill jag inte uttala mig mer än att man får anta att man måste lyssna ännu mera noggrant för att få allt så finstämt som möjligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *