månadsarkiv: februari 2012

Rapport om Dalkarlsån klar

Läs gärna den färska rapporten: “Dalkarlsån – fiskdöd, fiskliv och vattenvård”.

I korthet handlar rapporten om en Västerbottnisk kustmynnande å, som har “dött” flera gånger i historien, kopplat till torrläggning av sjöar och blöta marker. Men ån har också levt upp flera gånger.  På 1980-talet var läget troligen värst, med nästan total utslagning av fiskarterna i övre loppen av huvudfåran. Vattnet visar ännu år 2011 pH-värden under 4,5, vilket är surt. Men förbryllande nog har artrikedom av fiskar i huvudfåran ökat stort de senaste åren. 2010-2011 fanns 13 arter i huvudfåran.

Sulfidjordar behövs

Människans torrläggning av sulfidjordar skapar helt klart svåra vattenproblem lokalt – i värsta fall under flera hundra år – och ger även ett något ökat tillskott av svavel till havet. Men globalt sett är detta svaveltillskott helt försumbart. Sulfidjordar är i själva verket mycket viktiga i det globala biogeokemiska kretsloppet. Bildning av sulfidjordar och slutprodukten pyrit är exempelvis avgörande både för att kontrollera syrehalten i atmosfären och sulfathalten i havet (Berner 1984).

De förhistoriska sulfidjordarna har numera omvandlats till sedimentära bergarter och kan hjälpa oss att förstå mer om tidigare biogeokemiska förhållande på vår planet. Exempelvis har förhållandet mellan kol och svavel varierat stort i sedimenten under de senaste 600 miljoner åren. Sådan information ger ett bra underlag för att bedöma vilka perioder som havet producerat mycket eller lite sulfidförande sediment – vilket i sin tur ger ledtrådar om t.ex. klimatet och förhållandena på land (Berner 1984).

Referens

Berner 1984. Sedimentary pyrite formation: An update, Geochimica et Cosmochimica Acta